Erica

Något som jag aldrig kommer glömma är när jag och Carro satt på en hajk 2008, övertrötta och asflummiga medan alla andra ville sova...så vi underhöll oss själva med att leka "korvkiosk" med en sovsäck..kan inte förklara mer men det var väldigt roligt och vi höll på i säkert 1,5h med att säga samma sak om och om igen varvat med att bryta ut i skrattanfall i en hög på golvet ;) :D 

Jag vet inte, har väl egentligen inte planerat så mycket men samtidigt är det precis vad jag har gjort, planerat...och det bästa med planer är att man kan ändra dom när man vill. Jag pratar om den närmaste framtiden..för där vet jag precis vad jag ska göra, eller snarare jag vet precis vad jag vill göra- nu. Jag vill ta körkort så att jag kan få jobba som au pair ett år i Usa, och så att jag kan ta mig runt själv och inte är beroende av någon annan på något sätt (inte ens busstabellen), jag vill fortfarande vara tillsammans med min fina pojke (♥), jag vill ta studenten och ha bra betyg och jag vill plugga på civilekonomprogrammet. Under tiden vill jag ha kul och må bra :) Hur låter det?

Jag är rädd för framför allt två saker; en är höjder och en är spindlar. Jag klarar inte av något av det.

Filmer. Ja, jag gråter av filmer..sitter alltid där och kämpar för att tårarna inte sa rinna..finns vissa filmer där jag inte kan berätta exakt vad som händer i vissa scener även om jag har sett filmen flera gånger..för mina ögon är alltid tårfyllda och filmen blir bara suddig..framför allt när någon dör! Det är ju jätte sorligt!

Det måste nog vara något av allt konstigt som jag gjort med Carro i mina dagar...det är bara att välja något...när vi var tillsammans hände inte något normalt kan man ju säga x)

Mitt favoritminne är nog från konflägret på vässarö...det var en av de bästa månaderna i mitt liv, vi hade så sjukt kul! Det var mitt hem under en månad och jag mådde verkligen bra där ute, gör alltid det...man vill aldrig åka hem...låter bilderna tala för sig själv istället;

Beroende av...hmm...vet ni hur sjukt svåra dom här sakerna är att svara på...men jag är nog beroende av choklad... i alla dess former :p var choklad, kall choklad, vit choklad, mjölkchoklad, men framför allt mörk choklad...minst 70% :)

Mina drömmar...hmm...det kan ju tolkas på två sätt...antingen drömmar om livet eller drömmar när man sover... Jag vet inte..jag har massa drömmar men just nu står det alldeles still i huvudet...jag vet inte vad jag faktiskt vill dela med mig av till er, många av mina drömmar känna lite fåniga sådär....

Men en dröm jag har är att få bo i en tak våning på strandvägen med utsikt över Djurgården och saltsjön. Jag vet att det är sjukt dyrt att bo där, Sveriges dyraste lägenhet (eller det är egentligen en paradvåning) ligger benägen här. Men det är en dröm om så mycket mer, för att ha råd  att bo här måste jag jobba hårt, för ja, jag tänker tjäna mina egna pengar, och för att kunna tjäna så mycket måste jag först skaffa mig en bra utbildning och sedan ett bra jobb. Det är som en morot för att lyckas med det jag vill. Om moroten skulle varit att bli framgångsrik och tjäna en massa pengar bara skulle det inte finnas någon chans att klara det. Nu har jag en anledning till varför jag vill tjäna en massa pengar, för jag tänker inte gifta mig rikt och låta min man stå för allt...jag vill vara delaktig..

Det finns så mycket jag vill göra i livet...men kanske att jobba utomlands på något sätt. Jag gillar sverige men det skulle vara roligt att få uppleva ett annat land och se hur vardagen kan se ut där. Jag ska ju åka som au pair efter gymnasiet så det är ju faktiskt ett sätt att se på saken, man jobbar ju då och samtidigt får jag chans att plugga på collage, eller jag måste men jag tror det kan vara roligt. Inte just för att jag är sugen på att plugga men att läsa några roliga kurser bara för att få pröva på collage livet lite även om det inte blir riktigt så eftersom jag kommer passa barn en massa ;) men det är verkligen en rolig erfarenhet och man kan lära sig så himla mycket om inte bara landet utan även sig själv. Sen kommer ju språket som en bonus och jag kommer välja ett engelsktalande land, troligtvis USA eftersom vår familj känner så mycket människor där så tycker mamma att det känns tryggt att veta att det finns någon vän till familjen som alltid kan hjälpa till om det skulle bli några problem.

denna vecka ska är jag barnvakt åt Jacob så att han slipper vara på fritids. *snäll syster*

Normalt är att ha två men jag är inte normal så jag har tre: en mamma, en icke aktiv pappa och en obiologisk pappa ;)

Jag har ett hel syskon, ett halv syskon och två plast syskon...och alla är killar... Micke och Jocke är mina plastbröder och jag har faktiskt inga bilder på dom i den här datorn, träffar inte dom så ofta...dom har sina egna familjer men det blir ändå ett par gånger om året, minst vid födelsedagar och typ jul...

dom andra två bor jag ju med så dom blir jag inte av med, även när jag vill...men dom är söta och jag älskar dom (ta åt er och lev på det ett tag ni)

Gud va svårt! Jag vet inte om jag ångrar något...eller det är väl klart att man ibland ångrar saker man har gjort men det går ju över och man accepterar det... Men jag ångar nog att jag lät det gå så länge innan jag klarade av att säga att jag inte mådde bra när jag var hemma hos pappa... hade jag sagt det något år innan hade situationen idag sett annorlunda ut. Vem vet...men jag vågade inte, det tog mig ett år att ta mod till mig och säga att jag inte ville vara hos min pappa...idag känns det inte så jobbigt, jag har vant mig vid att inte ha honom runt mig (att jag sa ifrån har inget med det hela att göra..)

Min farmor, det finns ingen eller inget som jag saknar mer än henne! Det är 3 år sedan hon gick bort men jag kommer ihåg det som om det var igår och det gör fortfarande ont när jag tänker på det...jag säger fortfarande "min farmor och farfar" inte bara "min farfar", det går av bara farten och är mycket lättare att säga, det gör inte lika ont...men ni som har läst min blogg ett tag vet att hon är död, andra kanske inte har en aning...det är inget jag pratar om direkt...

Min första kärlek är Per Nyberg. Första gången jag träffade honom var jag kanske någon dag bara, när vi sedan var 4 bestämde vi att vi skulle gifta oss och det var vi, dagarna i ända. Sen började vi på dagis och jag fick en bästa kompis (Louise). Men det var fortfarande denna kille jag var kär i, ja, ända tills jag träffade Markus som var min första pojkvän...för ja, vi var tillsammans på dagis (rent tekniskt sett är vi fortfarande det för vi gjorde aldrig slut....hmm...)

Jag har flera...eller i alla fall två... Vässarö och Spanien, de två platser där jag faktiskt slappnar av och INTE stressar.

Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva på den här punkten...Ja, skulle någon fråga mig skulle jag säkert svara Carro men allvarligt talat vet jag inte om det stämmer...jag har inte träffat henne på säkert ett år, hör aldrig av henne om det inte är jag som hör av mig till henne och hon har sårat mig något enormt förut och jag kan inte riktigt lita på henne längre... hon vet inte längre allt om mig, snarare vet hon inte något alls längre, inte bara för att jag inte har haft tillfälle att berätta men sen glömmer hon saker, hela tiden- Allt från att vi ska ses till att jag ringt henne och mått dåligt över något...

Gud va svårt egentligen! Men det skulle väl vara ett förhållande där båda litade på varandra och ingen av parterna var svartsjuka. Men en kille som var charmig och gjorde dom där små sakerna...som att säga det som man bara tänker, som "va söt du va idag" eller något liknande. Annars ett förhållande där man har kul tillsammans, att man är som den andres bästa vän (kanske inte riktigt men nästan...), en person som man kan lita på och känna sig trygg och sig själv tillsammans med. Det skulle jag vilja ha. :)