Det känns som evigheter sedan jag var på middag men det var trevligt och jag åt god mat. Efter det känns det som om allt bara har rasat och idag känner jag mig lika grå och regnig som vädret ute. Det börjar med att mina gudföräldrar (också pappas kompisar) inte hade en aning om att jag inte var hos pappa längre, sen att han inte hör av sig till dom heller. Sen, det som gör mig mest förbannad och ledsen är att han har pengar för att betala till ef men vägrar göra det eftersom mamma vill ha alla pengar på samma gång och han tycker att det är orättvist. Sen säger han att det är mamma som gör så att jag inte kan åka. Men det löser sig, det är nästan klart att jag ska vara i Usa hela sommaren nästa år (så 3 månader) och min familj har en massa bra kontakter när det gäller att resa till andra länder:) Tänk att jag kan göra mig själv på bättre humör!